Farväl älskade
Somnade med en härlig magkänsla, Winnerbäck och Horn imorn! Men morgonen började mindre bra då jag fick reda på att kissen skulle avlivas senare under dagen. Så nu, efter många tårar och en timme i bilen, sitter jag och väntar på att tiden ska gå. Om en halvtimme åker vi till veterinären. Var till blomsterhandeln tidigare, en röd ros ska pryda min tröja.
Det känns... förjävligt. Rent ut sagt.
Vem kan bestämma att ett annat liv ska avslutas? Vem kan ta någon annans liv? Varför får han inte fortsätta leva tills han dör naturligt, som om det vore min egen bror? Han är min vän. Han är en i familjen. Han är en av oss. Han är ingen den eller det, han är en han. Han har en personlighet. Han är den finaste.
Men... han lider.
Tack älskade, tack för att du förgyllde 15 år av mitt liv.
Jag älskar dig.
/M
